Bakgrund: sötningsmedel-fobi möter vetenskap
Sötningsmedel är ett av de mest debatterade ämnena inom livsmedel. En kandidatuppsats från Lunds universitet 2022 fann att 73,1 procent av tillfrågade svenska konsumenter trodde att icke-energigivande sötningsmedel påverkar hälsan negativt. Samtidigt kunde endast 8 av 26 enkätsvarare namnge ett enda godkänt sötningsmedel.
Det är en stor skillnad mellan upplevd risk och bevisad risk. EFSA, Europas livsmedelssäkerhetsmyndighet, har granskat varje sötningsmedel som används i EU enligt samma protokoll som för läkemedelsregistrering. Livsmedelsverket bekräftar att endast sötningsmedel godkända av EFSA får användas i Sverige, och att samtliga är säkra inom det acceptabla dagliga intaget (ADI).
Den här guiden går igenom de sötningsmedel du hittar i svenska energidrycker, vad ADI-värdena betyder i praktiken, och vilka specifika undantag som finns.
Vilka sötningsmedel finns i svenska energidrycker?
Enligt Livsmedelsverket är de vanligaste sötningsmedlen i energidrycker acesulfam K (E950), aspartam (E951), sackarin (E954) och sukralos (E955). I sockerfria varianter används ofta acesulfam K och sukralos i kombination, eftersom de tillsammans ger en jämnare sötmaprofil och maskerar varandras eftersmaker. Aspartam förekommer också men har begränsningar i värmestabilitet. Steviolglykosider (E960) har vuxit i användning de senaste åren men möter motstånd i bitter eftersmak.
På etiketten redovisas alla sötningsmedel med funktionsnamn plus E-nummer enligt EU:s tillsatsförordning. Tabellen nedan sammanfattar de viktigaste egenskaperna.
| Sötningsmedel | E-nummer | Sötma vs socker | EFSA ADI (mg/kg kroppsvikt/dag) | Vanligt i energidryck? |
|---|---|---|---|---|
| Acesulfam K | E950 | cirka 150x | 9 | Ja, ofta i kombination |
| Aspartam | E951 | cirka 200x | 40 | Ja |
| Sackarin | E954 | 300-500x | 5 | Mindre vanligt |
| Sukralos | E955 | cirka 600x | 15 | Ja, ofta i kombination |
| Steviolglykosider | E960 | varierar | 4 | Begränsat |
ADI-värdet är det dagliga intag en vuxen kan konsumera under hela livet utan förväntade hälsoeffekter. Det fastställs med säkerhetsmarginal, vanligen 100x lägre än den högsta dosen som inte ger effekt i djurstudier.
Aspartam (E951): den mest debatterade molekylen
Aspartam består av aminosyrorna fenylalanin och asparaginsyra plus en metylester. När det bryts ned i tarmen blir det samma byggstenar som finns naturligt i kött, fisk och baljväxter. Sötningseffekten är cirka 200 gånger högre än vanligt socker.
EFSA omvärderade aspartam 2013 efter en systematisk genomgång av all tillgänglig evidens. Slutsatsen var att ADI 40 mg/kg kroppsvikt per dag fortsatt är säker, inklusive för gravida och barn. För en 70-kilos vuxen motsvarar det 2 800 mg aspartam per dag.
Den kanske viktigaste epidemiologiska studien är från US National Cancer Institute (Mishra et al. 2015), refererad i Lund-uppsatsen. Den följde 473 984 deltagare (188 905 kvinnor och 285 079 män) i fem år. Bland dagliga aspartamkonsumenter (uppskattat intag cirka 200 mg per dag) identifierades 1 888 fall av blodcancer och 315 fall av hjärncancer. Vid jämförelse med icke-konsumenter fanns ingen signifikant association.
I juli 2023 klassificerade WHO:s International Agency for Research on Cancer (IARC) aspartam som “möjligen cancerframkallande” (grupp 2B). Klassificeringen orsakade rubriker, men kontexten är central. Grupp 2B handlar om bevisstyrka, inte risknivå, och innehåller även aloe vera-extrakt och inlagda grönsaker. Samtidigt bekräftade JECFA (FAO/WHO:s expertkommitté) att ADI 40 mg/kg är fortsatt giltigt. Den faktiska riskbedömningen ändrades alltså inte.
Specifikt undantag: fenylketonuri (PKU)
Personer med fenylketonuri (PKU) har en medfödd defekt i enzymet fenylalaninhydroxylas. De kan inte bryta ned fenylalanin, vilket leder till ackumulation och risk för neurologisk skada. Aspartam är därför kontraindicerat. Alla nyfödda i Sverige genomgår PKU-test redan på BB. Alla produkter med aspartam ska enligt EU-lagstiftning bära varningstexten “Innehåller en fenylalaninkälla”. För resten av befolkningen saknar texten praktisk relevans.
Sukralos (E955): värmestabil och mycket söt
Sukralos är ett syntetiskt sötningsmedel baserat på sackarosmolekylen, där tre hydroxylgrupper bytts ut mot kloratomer. Det gör molekylen 600 gånger sötare än socker, opåverkad av värme och utan kaloriinnehåll. EFSA fastställde ADI till 15 mg/kg kroppsvikt per dag. Tarmen absorberar endast en liten del; resten utsöndras oförändrat.
Forskning på sukralos och tarmfloran har de senaste åren fått medialt utrymme. Studier av Schiffman och medarbetare har visat att kloratomerna kan ha biologisk aktivitet i tarmen och påverka mikrobiotans sammansättning i djurmodeller. AESAN (2021) konstaterar att eventuell långsiktig påverkan på mikrobiotan, som i sin tur kan kopplas till fetma och diabetes, är ett område som bör vägas in i riskbedömning. EFSA har hittills inte funnit underlag för att revidera ADI. För praktisk konsumtion är sukralos säkert inom ADI för friska vuxna.
Acesulfam K (E950): partner till aspartam
Acesulfam K är cirka 150 gånger sötare än socker, värmestabilt och kombineras ofta med aspartam för en jämnare sötma. EFSA:s fastställda ADI är 9 mg/kg kroppsvikt per dag. Eftersom acesulfam K nästan alltid används tillsammans med ett annat sötningsmedel är det praktiska intaget per sötningsmedel lågt. Gränsvärdet uppnås inte från en burk eller två energidryck per dag. Inga säkerhetssignaler har lett till revision av ADI.
Sackarin (E954): det äldsta sötningsmedlet
Sackarin upptäcktes i slutet av 1800-talet och är 300-500 gånger sötare än socker. På 1970-talet visade studier på råttor en koppling mellan höga sackarindoser och blåscancer, vilket ledde till varningstext i USA. Senare forskning fastställde att mekanismen är specifik för råttors urinkemi och kräver mycket höga proteinkoncentrationer i urinen, något som människor inte uppvisar. EFSA:s ADI är 5 mg/kg kroppsvikt per dag, USA satte senare 15 mg/kg. Epidemiologiska studier på människor har inte funnit någon koppling till cancer (refererat i Lund 2022). Sackarin är mindre vanligt i moderna energidrycker eftersom det ger en lätt metallisk eftersmak.
Steviolglykosider (E960): naturlig men inte friskrad
Steviolglykosider utvinns från bladen av växten Stevia rebaudiana, ursprungligen från Sydamerika. EFSA godkände användning i EU 2011 och fastställde ADI till 4 mg/kg kroppsvikt per dag, det lägsta av de här genomgångna sötningsmedlen. Värdet är konservativt satt utifrån djurstudier på steviol, metaboliten som bildas i tarmen. Stevia används begränsat i energidryck inom EU eftersom det ger en lakritsliknande, bitter eftersmak. Säkerhetsmässigt finns ingen särställning: att det är “naturligt” säger inget om risknivå, bara om utvinningsprocessen.
ADI-värden i praktiken: hur många burkar når man?
En typisk sockerfri energidryck på 250 ml siktar på en sötma motsvarande 8-11 g socker per 100 ml. Med approximativa antaganden för en 70-kilos vuxen:
- Aspartam: en 250 ml-burk kan innehålla cirka 100-300 mg. ADI är 2 800 mg per dag, motsvarande 9-28 burkar.
- Sukralos: en 250 ml-burk kan innehålla cirka 30-60 mg. ADI är 1 050 mg per dag, motsvarande 17-35 burkar.
- Acesulfam K: en 250 ml-burk kan innehålla cirka 40-80 mg. ADI är 630 mg per dag, motsvarande 8-16 burkar.
Att överskrida ADI för sötningsmedel via energidryck enbart är alltså praktiskt ointressant. Långt innan ADI nås har koffeinet (max 200 mg per portion enligt EFSA, max 400 mg per dag) blivit den begränsande faktorn.
Vanliga oro och vad evidensen säger
Cancer
Humanepidemiologi (Mishra et al. 2015, NCI-studien) visar ingen association mellan aspartam och cancer i en kohort på 473 984 personer. IARC:s 2B-klassning 2023 handlar om bevisstyrka, inte absolut risk, och JECFA behöll ADI oförändrat. Sackarins råttspecifika blåscancer överförs inte till människa. Övriga sötningsmedel har ingen identifierad cancersignal.
Viktökning
Det finns belägg för kompensationsbeteenden (Crézé et al. 2018, refererad i Lund 2022): deltagare som drack sötningsmedelssötad dryck före måltid åt mer än de som drack sockerdryck. WHO publicerade 2023 en riktlinje som avråder från långsiktig användning av icke-sockersötningsmedel för viktnedgång. Den positionen är debatterad, eftersom evidensen kommer från observationsstudier där omvänd kausalitet är svår att utesluta.
Tarmflora
Studier på sukralos och sackarin har visat förändringar i tarmflora hos djur vid höga doser. AESAN (2021) konstaterar att mikrobiotapåverkan är ett område som behöver bevakas. Inga humana studier har dock visat klinisk relevanta effekter vid normal konsumtion.
Beroende
Sötningsmedel orsakar inte fysiologiskt beroende. Den söta smaken kan dock konditionera preferenser, vilket är samma mekanism som med socker.
Speciella populationer
Personer med PKU
Aspartam är kontraindicerat. Övriga sötningsmedel är säkra.
Gravida och ammande
EFSA bedömer alla godkända sötningsmedel som säkra inom ADI även under graviditet och amning. Den begränsande faktorn för energidryck under graviditet är koffein (max 200 mg per dag), inte sötningsmedel. ANSES avråder dock generellt från energidryck under graviditet av flera skäl.
Barn
Inga särskilda säkerhetssignaler för sötningsmedel hos barn vid normal exponering. Den praktiska begränsningen är även här koffein (3 mg/kg/dag enligt EFSA) plus den svenska branschöverenskommelsen om 15-årsgräns för försäljning.
Personer med diabetes
Sötningsmedel påverkar inte blodsocker eller insulin akut, vilket gör dem användbara vid diabetes. Långsiktiga effekter på glukostolerans via tarmflora är under fortsatt forskning.
Socker vs sötningsmedel: ett metaboliskt perspektiv
En sockrad energidryck på 250 ml innehåller cirka 27-30 g socker enligt AESAN (2021), motsvarande 5-6 teskedar. På 500 ml blir det 55-60 g, vilket ensamt täcker eller överskrider WHO:s rekommenderade maxgräns på 10 procent av dagligt energiintag från tillsatt socker.
Effekterna av regelbunden hög sockerkonsumtion är väl etablerade: ökad risk för fetma, typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdom och karies. Sötningsmedel undviker den direkta sockerexponeringen. Lund-uppsatsen refererar Prashant et al. (2012) som visar att sackarin, sukralos, aspartam och stevia är bakteriostatiska, vilket innebär att de inte fermenteras av munbakterier och därför inte bidrar till karies.
Det är därför rimligt att betrakta byte från sockrad till sockerfri energidryck som en netto-fördel ur ett tandhälso- och energiperspektiv, även om sötningsmedelsfrågor är värda att hålla under uppsikt på lång sikt.
Vanliga missuppfattningar
”Aspartam orsakar cancer”
Inte stödd av humanepidemiologi. NCI-studien på 473 984 personer (Mishra et al. 2015) fann ingen association. IARC:s 2B-klassning 2023 handlar om bevisstyrka, inte risk, och ADI förblev oförändrat.
”Naturligt är säkrare än syntetiskt”
Steviolglykosider, det mest “naturliga” sötningsmedlet i kategorin, har lägre ADI (4 mg/kg) än aspartam (40 mg/kg) och sukralos (15 mg/kg). Säkerhet bestäms av specifik kemi, inte ursprung.
”Sukralos är bara klorinerat socker som löser upp dig inifrån”
Bygger på en missförståelse av kemi. Klor i sukralos är kovalent bundet, inte i fri form som i blekmedel. Molekylen passerar tarmen i stort sett oförändrad och utsöndras.
”Energidryck med sötningsmedel är hälsosamt”
Felaktigt eftersom det blandar ihop sötningsmedelssäkerhet med produktens helhet. Sockerfri energidryck har fortfarande samma mängd koffein, ofta 80-200 mg per burk, plus andra ingredienser. Säkerheten begränsas av koffein och eventuella andra tillsatser, inte av sötningsmedlen.
”ADI är en gräns där det blir farligt”
ADI är satt med 100x säkerhetsmarginal från den högsta dosen utan effekt i djurstudier. Att överskrida ADI en gång innebär inte risk, det innebär att man närmar sig den övre referenspunkten för långsiktigt säker daglig exponering.
Sammanfattning
- EFSA har bedömt alla godkända sötningsmedel som säkra inom fastställda ADI-värden
- Aspartam: ADI 40 mg/kg kroppsvikt per dag, bekräftat vid omvärdering 2013
- Sukralos: ADI 15 mg/kg, värmestabilt och påverkar inte blodsocker
- Acesulfam K: ADI 9 mg/kg, ofta i kombination med aspartam
- Sackarin: ADI 5 mg/kg, råttspecifik cancereffekt inte överförbar till människa
- Steviolglykosider: ADI 4 mg/kg, “naturligt” men inte automatiskt säkrare
- 73 procent av svenska konsumenter tror att sötningsmedel påverkar hälsan negativt (Lund 2022), men vetenskaplig konsensus är att normal konsumtion är säker
- Specifika undantag finns: personer med PKU ska undvika aspartam
- Koffein, inte sötningsmedel, är den praktiskt begränsande faktorn för hur många burkar energidryck en vuxen kan dricka säkert per dag
- Byte från sockrad till sockerfri energidryck minskar kalorier och kariesrisk på kort sikt; långsiktig påverkan på tarmflora följs av forskningen men har inte motiverat ändrade ADI-värden
Sötningsmedel i energidryck är, för den allmänna befolkningen, ett av de mest grundligt utvärderade områdena inom livsmedelstillsatser. Den vetenskapliga konsensus är tydlig: godkända sötningsmedel inom ADI är säkra. Specifika undantag finns och förtjänar respekt, men de gäller inte alla konsumenter. Den som vill bedöma sin egen exponering bör räkna koffein först, sötningsmedel sist.