Kort svar först
Frågan “har energidryck dödat någon i Sverige?” dyker upp med jämna mellanrum, ofta i samband med kvällstidningsrubriker. Det korrekta, sakliga svaret är: inget svenskt dödsfall har fastställts vara orsakat av energidryck. Tre dödsfall kring millennieskiftet utreddes rättsmedicinskt efter energidryckskonsumtion i samband med alkohol eller ansträngning, men i samtliga fall kunde ingen entydig dödsorsak fastställas.
Den här genomgången redovisar varje känt fall med källa. Vi skiljer hela tiden på “har kopplats till” och “orsakades av”, eftersom skillnaden är avgörande. Syftet är varken att skrämma eller att förringa, utan att ge dig ett korrekt underlag.
De svenska dödsfallen kring millennieskiftet
Tre dödsfall utreddes rättsmedicinskt och sammanfattades i en fallserie i Läkartidningen 2006 (nr 38).
- Sommaren 2000, en 19-årig kvinna drack cirka sex drinkar Red Bull och vodka en kväll och hittades död påföljande morgon. Obduktionen visade lungödem; den rättskemiska analysen var negativ för läkemedel och droger, med 0,87 promille alkohol. Ingen entydig dödsorsak kunde fastställas.
- 2001, en 31-årig kvinna kollapsade under dans efter att ha druckit Red Bull och vodka. Hon fick ventrikelflimmer som inte gick att bryta. Obduktionen visade lindriga förändringar i hjärtmuskel och lever; 0,63 promille alkohol. Ingen entydig dödsorsak kunde fastställas.
- 2005, en 18-årig man som druckit ett par burkar Red Bull dagligen under en vecka kollapsade i hemmet. Obduktionen visade hjärn- och lungödem samt lindriga hjärtförändringar; 0,59 promille alkohol. Ingen entydig dödsorsak kunde fastställas.
Läkartidningens författare var uttryckligen försiktiga: “Huruvida det finns ett gemensamt samband vågar vi i nuläget inte dra några slutsatser om.” De efterlyste fler fallrapporter och pekade på kunskapsluckor kring kombinationen koffein, taurin, alkohol och ansträngning.
Livsmedelsverkets råd från 2001
De uppmärksammade fallen ledde till att Livsmedelsverket sommaren 2001 gick ut med råd som fortfarande gäller: energidryck bör inte användas som törstsläckare eller vätskeersättning vid fysisk ansträngning, och bör inte blandas med alkohol. Rådet bygger på försiktighetsprincipen, inte på ett bevisat orsakssamband. Så sent som 2009 konstaterade dåvarande folkhälsominister i riksdagen att gjorda studier “inte kunnat belägga att energidrycker skulle vara hälsofarliga”.
Senare svenska och nordiska sjukhusfall
Efter millennieskiftet finns enstaka rapporterade sjukhusfall, framför allt bland unga som druckit mycket stora mängder på kort tid. Dessa är kliniska bedömningar i enskilda fall, inte publicerade vetenskapliga fallrapporter.
- Augusti 2017: en 13-årig flicka vårdades på Karolinska Huddinge efter att ha druckit cirka två liter energidryck på väg hem från skolan. Läkarna konstaterade extraslag i hjärtat och övervakade henne över natten. Hon skrevs ut dagen därpå. Alkohol och droger uteslöts, och läkarna bedömde energidrycken som orsak till hjärtpåverkan i det enskilda fallet.
- Norge, 2014: Henrik Eide Dahl, 14 år, kollapsade under ett LAN-party efter uppskattningsvis 8-10 burkar (cirka fyra liter) under ett dygns spelande. Han drabbades av akut njursvikt och koma och vårdades i 13 dygn, men överlevde. Läkarna fann ingen bakomliggande sjukdom och angav som preliminär förklaring det stora intaget.
Gemensamt för dessa fall är att de gällde mycket stora mängder på kort tid. De säger lite om vad en eller två burkar innebär för en frisk vuxen.
Vad Giftinformationscentralen säger om förgiftningsrisken
Här ligger en viktig nyckel till hela frågan. Giftinformationscentralen (GIC) skriver i sin läkarinformation rakt ut:
“Koffeinförgiftning med kaffe (100 mg per kopp) eller energidrycker är inte möjligt på grund av den låga koncentrationen.”
De 20 bekräftade svenska koffeindödsfallen 1993-2010 gällde nästan uteslutande receptfria koffeintabletter (i huvudsak suicid), inte energidrycker. När Läkemedelsverket 2004 begränsade förpackningsstorleken för koffeintabletter till max 30 stycken halverades både försäljning och antalet larm. Det som utgör en verklig förgiftningsrisk är alltså högdostabletter och rent koffeinpulver, inte energidryck på burk.
Som referens: allvarliga effekter av koffein ses vid ungefär 4-6 gram, och rapporterade dödsfall gäller massivt intag över cirka 10 gram. En dödlig dos motsvarar ungefär 15 liter bryggkaffe, en volym som i praktiken är oåtkomlig via drycker.
Internationella fall som ofta citeras
Två internationella fall dyker ofta upp i debatten och bör förstås korrekt.
- USA 2011, Anais Fournier, 14 år, fick hjärtstopp efter att enligt familjen ha druckit cirka 1,4 liter Monster inom ett dygn. Obduktionen angav “cardiac arrhythmia due to caffeine toxicity”, men flickan hade en ärftlig bindvävssjukdom som kan påverka hjärtat. Kausaliteten bestreds och målet förliktes utan dom. Orsakssambandet fastställdes aldrig rättsligt eller vetenskapligt.
- USA 2017, Davis Cripe, 16 år, är det ovanliga fall där en myndighetsperson faktiskt angav koffein som dödsorsak. Coronern i Richland County rubricerade dödsfallet som en koffeinutlöst hjärthändelse efter att pojken druckit en stor läsk, en caffè latte och en energidryck under mindre än två timmar. Obduktionen visade ingen underliggande hjärtsjukdom. Ett coroner-utlåtande är dock en dödsfallsutredning i ett enskilt fall, inte epidemiologiskt bevis.
Vad vet vi säkert, och vad är oklart?
Säkert: Massiv koffeinöverdos kan vara dödlig, men de svenska dödsfallen i koffeinförgiftning har gällt tabletter och pulver, inte drycker. Inget svenskt dödsfall har fastställts vara orsakat av energidryck. Barn och unga är känsligare, och det finns nordiska sjukhusfall efter mycket stora mängder på kort tid.
Oklart: Orsakssambandet i de svenska dödsfallen 2000-2005 förblir oförklarat, eftersom alkohol, ansträngning och eventuell underliggande sjukdom inte kan särskiljas från dryckens roll. Taurinets och kombinationseffekternas roll är inte klarlagd. Någon svensk offentlig statistik som särredovisar energidrycksrelaterade vårdärenden finns inte publicerad.
Vår slutsats
Måttlig konsumtion av energidryck är enligt EFSA och Livsmedelsverket inte farligt för friska vuxna. Riskerna är verkliga men koncentrerade: mycket stora mängder på kort tid, kombination med alkohol eller hård träning, känsliga personer med hjärtsjukdom, samt barn och unga. Den som vill ha koll på sitt eget intag kan använda vår koffeinräknare. Vid symtom som bröstsmärta eller oregelbunden hjärtrytm: kontakta 1177, och vid akuta besvär 112.